O.M.M.

Pappa gjorde sig fin. Jag gjorde mig fin i likadana dojor som farsan. Och så HV-tröjan på förstås. Här skulle gås på hockey. För första gången - ever! Pappa verkade väldigt glad att få dela detta med mig.



Det bar av till arenan. På vägen plockade vi upp Danne. Coolt. Och så kom vi fram till arenan. Direkt köpte pappa Cola och godis. Smart där. Det var annars grymt mycket att kika på, massor med folk, HV-prylar i shopen och sådär.
Sedan gick vi och satte oss. Några enkla rörelser från min sida och pappa halade fram Colan. Han vet vad som gäller.



Sedan kom hockeyspelarna in och värmde upp. Sköt och åkte skridskor. Intressant. Åtminstone om man får dricka Cola samtidigt. Jag konstaterade att de hade likadana tröjor som jag. Kungligt.  Sedan hände det. Alltså det var helt flippat. Mitt på läktaren kom han gående. EN APA! Med en gubbe i bur på magen. Magnifikt.



Sedan drog matchen igång. Jag letade mest efter apan. Då plockade pappa fram godiset. Jag åt så jag blev helt kladdig om händerna. Har ni testat det; slicka på fingrarna, ta på godis och vips så kletas liksom fingrarna ihop. Superkul när man ska klappa händerna sedan. För det gör man på hockey, hela hallen -klapp-klapp-klapp och sånt.
Godiset räckte 17.23 in i  första perioden. Då hade jag suttit som ett ljus jättelänge. Och fick akut längtan efter mamma. Det skrek jag också. Pappa blev jättevarm och fick bråttom hem. Han lyder min minsta vink.
Utanför hallen hade de ställt upp små traktorer. Givetvis testade jag och Danne innan det bar av hem till älskade maaaaaaaaaammmmmaaaaaa! På HV bra, men hos morsan bäst.