O.M.M.

Eftersom jag lyckades med konststycket att glömma mina innebandyklubbor vid gårdagens träning fick jag idag anledning att strax efter 07.00 besöka min gamla mellanstadieskola igen. Klubborna var kvar i gympasalen.  Men det är inte det som är historien.

 
Nyrenoverat fiskfrilettställe.

Jag fick återuppleva en miljö som jag lämnade för 20 år sedan. Det var speciellt. Den gamla matsalen där det serverades fiskfriletter och ugnspannkaka var nu alldeles nyrenoverad. Här igger också de nya slöjdsalarna. Undrar om de påminner om den sal där jag gjorde en sned smörkniv som såg ut som en haj?  På skolgården utanför lyckades klassens busfrö träffa en lärare med en snöboll mitt i nacken. Straffet blev kvarsittning. Eller rundpingisbordet där det begicks heta bataljer. Nåde den fyragluttare som smaschade ut en sjätteklassare.
Från gruset på fotbollsplanen dammar minnen om en  speciell match mot 5c i någon form av skolmästerskap. Jag blev målskytt. Ett ganska makligt skott (läs strumprullare)  efter pass från Aram (han som sedan gjorde karriär på fotbollsarenorna). Jag ser precis hur bollen studsar. Hur det dammar lätt i gruset när bollen går in vid den fyrkantiga trästolpen och träffar stålnätet bakom. Det växer nyponbuskar genom nätet och bollen får dem att rycka till en aning.
Idag är det baracker på hela fotbollsplanen. Men de vildvuxna nyponbuskarna är kvar.
Som någon slags symbolik är det en stor artikel om Råslättskolans förfall i dagens JP. Vissa klassrum har inte renoverats sedan 1970-talet står det. Jag tror dem när jag ser dörren till min gamla korridor slå igen bakom en vaktmästare.
Det är samma dörr.
Och samma vaktmästare.



Här är fotbollsplanen!





Här kan man glömma/hämta innebandyklubbor.